< Till bloggens startsida

You bring this to far.

Min dator cplaggar just nu så det är galet jobbigt att blogga men jag måste få skriva av mig iallafall. 

Livet är definitivt lättare för vissa. Att se folk bara gå vidare och lyckas med allt dom vill göra, uppnå allt dom vill uppnå.. får mig att ställa mig själv frågan: vad håller jag på med? Hur satte jag mig själv i den här situationen. Varför ska jag alltid trassla till det för mig själv? Frågor utan svar, ohyes. Samtidigt kan jag inte förstå hur patetiska vissa människor faktiskt är. Såna som säger ''jag bryr mig inte'' men sedan lägger ner världens energi på att älta älta älta. Get over it. Livet just nu känns ok, det funkar. Har varit bättre. Jag känner en saknad av något bättre, en saknad av nånting jag försöker nå fram till men nästan aldrig kommer helt fram till. Förvirrad var ordet. 

Bråk efter bråk, tvivel efter tvivel, paranoid, orolig, rädd, trasig. En ständig känsla utav oro, en ständig känsla utav meningslöshet.Saknaden utav förflutet, saknaden av värdhet. Thug life - thats right. 

Hur som helst så kommer man aldrig komma undan haters. Haters gonna hate, eller hur äre man säger? Livet suger ibland helt enkelt. Tonåren är fan inte lätta för vissa, det jobbigaste är att bar se på när folk inte ens lyfter ett finger men ändå får allt serverat, inga hinder. Jaja skriver fett konstigt för är fett konstig i huvet. 


Måste bara få säga en sak: Just wait for it honey, karma is a bitch. Prutt på dig :)
Såhär känner jag just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0